Ok, varför ser jag SUP som en av de mest funktionella aktiviteterna vi kan ägna oss åt?
Främst handlar det om hur vi provoceras av en aktivitet, både medvetet och omedvetet. Vad vi kan se så utmanar StandUp Paddling (SUP) oss på ett sätt som få andra aktiviteter gör. Fördelen med denna aktivitet är att den i princip är riskfri och otroligt effektiv som träningsform. Låt oss ta det från början -
Förklaringen bygger delvis på resultaten från de första studierna av SUP som jag genomförde runt 2012. Först kunde vi konstatera att sittande och stående paddling är två helt olika aktiviteter. Den enda likheten är att vi måste driva en farkost på vatten med hjälp av en paddel. Skillnaden ligger i hur vi använder kroppen och hur den påverkas.
För att bättre förstå vad som krävs för att paddla SUP började vi leta efter andra aktiviteter som hade liknande rörelser och påverkanskrafter. Här tittade vi förstås på andra typer av paddling som använder enbladiga paddlar men även på rodd, kajakpaddling och "prone"-paddling. Alla dessa gör dock att vi sitter, knäböjer eller ligger, vilket medför vissa begränsningar när det kommer till rörelseförmåga och hur vi kan utveckla kraft.
Problemet är att vi inte i första hand är utformade för att flytta oss i dessa positioner. Våra stora muskelgruppers funktion och hur vår kropp är konstruerad bygger på att vi rör oss upprätt med hjälp av våra ben. Frågan blev då om det fanns någon lämpligare aktivitet att studera? Relativt snart insåg vi att den aktivitet som borde granskas närmare var förstås - längdskidåkning! Förmodligen mest logiskt för skandinaver.
Passande nog hade jag även jobbat med skidåkare tidigare, så steget dit var inte så långt. Fördelen med just längdskidåkning var att här fanns det redan mycket forskning och studier till hjälp. Här kan bl.a. flera av den svenske professorn HC Holmbergs publikationer nämnas.
Det som senare kom att förstärka detta var en annan svensk professors arbeten, Johnny Nilsson och hans studier om utvecklingen av den nya dubbelstaknings-tekniken inom längdskidåkning. Johnny hade även erfarenhet av att utveckla kajak-paddling och blev en av nyckelpersonerna i detta projekt.
Med professor Nilssons hjälp kunde vi nu även börja använda elektromyografi (EMG) för att analysera vilka muskler som vi normalt använder vid SUP-paddling och dessutom vilka effekter som uppstod om vi istället använde andra, bättre lämpade muskler. Studien resulterade i att Johnny själv började paddla SUP och att jag under en tid började paddla runt med en extremt lång och styv paddel - 232 cm?
Anledningen till denna paddel var att man hade sett fördelarna med att använda längre stavar i skidåkningen och där kunna aktivera magmuskulaturen i högre utsträckning. På samma sätt kunde jag nu lära mig hur jag själv kunde aktivera magmuskulaturen direkt vid isättningen. Att denna paddellängd inte var speciellt funktionell för generell SUP-paddling behöver kanske inte någon närmare förklaring...
Sambandet mellan SUP och längdskidåkning visar bl.a. att vi mestadels använder samma muskelgrupper, samma muskelaktiveringsmönster och samma rörelsefrekvenser. Under vidareutvecklingen av tävlingstekniken i SUP, den vi valt att kalla "Nordic stroke" och där vi jobbar med en lägre tyngdpunkt, såg vi att detta då även korrelerade med alpin skidåkning...
Vad vi också insåg från EMG-mätningarna och längdskidåkningen och specifikt den nya dubbelstaknings-tekniken, var att det absolut mest effektiva och ergonomiska sättet att driva en SUP-bräda är med hjälp av gravitationen och vår kroppsvikt...
Hur vi kan använda oss av detta för att driva en SUP-bräda är alltså vad paddlingstekniken - "Nordic stroke" handlar om. Utvecklingen av detta samt hur vi kan konstruera utrustning som är mest lämpad för funktionell och hälsofrämjande SUP-paddling är min och mina kollegors passion och ständiga strävan här på Kona Sports.
Mer om detta och varför SUP-träning är så fördelaktigt för andra sporter kommer i "SUPerior insights" - del tre
Magnus 2024-03-18 15:35